Avslut på kapitel.
Kapitlet "Umeå" får en punkt från och med imorgon. I mitt barndomsrum står tomma möbler, fem flyttkartonger, två stora väskor som jag mirakulöst ska försöka forsla på buss och tåg till mitt älskade Götelaborg. Och jag kan inte längta mer, eller vara lyckligare. Jag är nyförälskad i en artist på samma vis som jag var med Damien Rice, en förälskelse som hållit sig i ett år nu. Den nya är en dreads utsmyckad man vid namn Newton Faulkner, se hans video längre ner, underbart mysig.
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra idag, det mesta är packat redan, det som är kvar är lite kläder som håller på att torka sedan de tvättats fria från skabb.
Sen lite vattenpips attiraljer som ska användas senare ikväll, jag kan knappt vänta tills det. Få återse kära vänner och få ett fint inramat minne på den sista kvällen i staden. Shit, nu börjar ju allt.
Ska skriva upp ett streching schema, 10 minuter varje dag också, så kommer jag vidare med min träning.
Målen just nu är att kunna göra en elegant flickis ner i en rak spagat och split. Vore sjukt coolt med en trippelvikning också men.. det får kanske komma senare.
Nu fladdrar livet i mig, jag är så jävla livskåt att jag inte kan vänta längre. All damm som samlats det senaste året av stillastående och trampande är äntligen bortputsat. Nu skiner det!
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra idag, det mesta är packat redan, det som är kvar är lite kläder som håller på att torka sedan de tvättats fria från skabb.
Sen lite vattenpips attiraljer som ska användas senare ikväll, jag kan knappt vänta tills det. Få återse kära vänner och få ett fint inramat minne på den sista kvällen i staden. Shit, nu börjar ju allt.
Ska skriva upp ett streching schema, 10 minuter varje dag också, så kommer jag vidare med min träning.
Målen just nu är att kunna göra en elegant flickis ner i en rak spagat och split. Vore sjukt coolt med en trippelvikning också men.. det får kanske komma senare.
Nu fladdrar livet i mig, jag är så jävla livskåt att jag inte kan vänta längre. All damm som samlats det senaste året av stillastående och trampande är äntligen bortputsat. Nu skiner det!
Kommentarer
Trackback
